23/3-11

Fick ett återfall
en slags nollställning
i hjärtat
igen



Kyss mig inte, det kommer bara leda till något ont.

Låten som väcker en gnutta ilska inom mig.

Fick studentmössan idag, det gjorde mig glad.

19/3-10

Har sökt till universitete nu. Ljudkultur som första, historia som andra och stadsvetenskap som tredje. Så något av dem kommer jag läsa i höst. Spännade! Jag blev pepp på själva studentlivet igår när vi tog en sväng på NH. Imorse när jag och fröken awesome satt och åt frukost i lägenheten berättade jag också att jag var pepp på att åka till Paris. Det skulle inte sitta så fel på påsklovet. Det skulle vara fruktansvärt värt faktiskt.

Att bara åka iväg.

16/3-11

Spelade på min första och sista afrokonsert på skolan igår, det gick bra tycker jag. Fint folk var där och tittade. När jag kom hem tog jag upp gitarren och spelade lite. Snart får jag nog mer tid till sånt. Från och med idag har jag inget PA mer, vi redovisade idag och det gick bra. På håltimmen fixade min kära vän Karro mitt hår så nu är jag fin tills på fredag då vi ska dansa fast än hjärtat brister.

Jag har kört fast på level 6 på supermario från 1980. I-landsproblem indeed.

Lyssnar en del på Emil Jensen och Ludwig Bell den senaste tiden.

Skulle jättegärna vilja ha körkort eller resa till en plats långt bort nu.


13/3-10

En typiskt söndag skulle jag säga. Städade rummet. Nu försöker jag få fram tårar till Finding Neverland.

12/3-11

Igår blev det en välbehövlig tjej middag i Norrköping, hängde med ganska bra. Skrattade till och med på golvet och fick pussar av en hund. Tänkte att det var dags för att städa mitt rum idag, tror att det är lite psykiskt också - städa upp i sig själv.

Kan fortfarande inte gråta

Ikväll blir det något galet med Anna, Matilda och Tove. Spännade

11/3-11

 Brustna hjärtans höst

Kan inte gråta ut än, är inte riktigt tillbaka i verkligheten. Slutar tidigt idag i alla fall. Sen åker vi till Nkpg.

8/3-11

Fan. Nu igen. Nu kommer fasen man aldrig kommer ihåg, fansen man aldrig vet hur lång den blir, fasen man aldrig vet vad som händer. Det gör lika ont att få sitt hjärta krossat varje gång.



RSS 2.0